och stadigt framåt.

Det har varit några dagars "radiotystnad" från oss och vi har väl heller inte slitit ihjäl oss men kör något pass lite då och då.

Vad som hänt sedan sist...

• Aha upplevelse for dummies nr ett. Danny väljer att följa stickan och den rosa "klickspetsen" hellre än ta mat som driver iväg. Fräckt. Så är det ju gärna med andra djur, men visste inte att fiskar var likadana, även om man förstås kunde misstänka det. När man ser det framför sig så är det ändå mäktigt på något sätt.

• Aha upplevelse for dummies nr två. Det jag gör utanför akvariet stör. Klart det gör! Daaaa.... Men även detta kom som en insikt. Ha ha.. Så nu är jag nogsam med att lägga upp belöningarna på rad så jag lätt kan ladda om stickan. Jag laddar fort lyfter upp den och blir sedan rock still. Det förbättrade träningen avsevärt. Jag fick bättre frekvens, kunde vara mer strukturerad och det blev mindre stökigt för Danny också.
  
  

   Flagor på rad...

• Akvariet har blivit bebott av fem guppis också. Deras uppgift är att "städa" undan småflagor som flyter runt, vara sällskap till Danny och hjälpa till att äta överbliven belöning som ramlat ned i gruset. De gör sitt jobb mycket bra, men verkar snart explodera :-). Inte så bra. Därför har jag haft två dagar utan träning och lite mindre träning de andra dagarna. Danny å andra sidan verkar inte ha något stopp vad jag kan se.  Roligt är att guppisarna också är med och följer sticka, äter ur den, simmar i ringen o.s.v Det som är bra att de alla är lika och då kan jag lättare bortse från dem och koncentrera mig på Danny. Hade de varit mer orginella i färg och form hade jag nog snart börjat värdera deras beteenden också. Nu märker jag dem knappt, trots att de är som en skock pirayor kring stickan.
  
  
  
  
  
   

Och hur går det med O:na då?

Ja dem har jag varit så trött på att jag hade lust att steka dem en dag. Ha ha fast det gjorde jag förstås inte.

Jag har ju försökt att vara såååå pedagogisk. Åsynen av mig betyder ju mat för dem. De blir ju tokiga när jag kommer. Kan äta ur handen (eller har i alla fall kunnat om jag inte sabbat det med mina experiment) och jag har kunnat ta i dem.

Jag gjorde några tabbar med stickan i början tex detta med blixtarna. Detta har nog etsat sig fast, för jag får dem inte att lugna sig utan de verkar bli mer och mer sensitiviserade. Suck!

I flera dagar har jag försökt gå dit, stoppa ned stickan och sedan kommer mat. Stickan försvinner. Går inte! Till slut hade jag i ren frustration lust att JAGA dem med stickan i ren aggression, men det gjorde jag inte heller förstås. Istället provade jag att sätta ned krattan i akvariet och släppa i rödspätta för att låta dem ta sig fram i egen takt och lugnt och fint. Tror ni det gick? Nä!

De jobbade sig fram, snappade av sig en fiskbit och flydde i panik igen. De blev inte bättre utan tvärt om - sämre. Trippelsuck!

Så hur göra nu? Jag har nu en teori om att dessa fiskar är smarta och flockdjur och att rädslor lätt förstärks av varandra och av att fly. Den ene blir rädd, den andre blir räddare, då blir den förste ÄNNU räddare o.s.v. Två angreppspunkter har jag. Nummer ett är att utnyttja akvariets utsida. De verkar ju helt orädda för allt som händer utanför akvariet. Jag får väl börja där då. Först och lära dem följa sticka. Sedan kanske frishejpa något beteende och sedan börja plocka in pinaler när träningssituationen kanske är förbättrad.

Andra angreppspunkten är stackars Caesar. Han bor ju i ett karantänakvarium på 180 liter just nu. Tänkte testa lite med honom först. Hur agerar han? Går det lättare att träna om ingen lär honom att vara rädd? Om man kan få honom att lära sig vissa saker hur reagerar han när han får flytta till de andra? Kommer han att göra dem tryggare eller de att göra honom räddare???

Tja så funderar jag lite amatörmässigt och inte så vetenskapligt kanske. Någon som har något att tillägga får gärna göra det :-)!

Caecar har blivit lite modigare och vågar både simma runt i akvariet och kommer fram när jag kommer med mat... 

 

M

11 februari 2012 11:22

Min helt ovetenskapliga tanke var att om de nu inte är rädda för dina händer o gärna kommer fram o smakar på den utan att bli rädda... skulle det gå att liksom återintroducera stickan ihop med handen... att du liksom håller både handen och stickan i vattnet?

Intressant o läsa dina upptäckter o övningar.

http://grankott.blogg.se

Ann-Louise Ryrvik

13 februari 2012 15:14

Sant. Det skajag testa! Har gett dem någon veckas paus så ska vi se....

Tack!

 

ubitt

12 februari 2012 16:43

INTRESSANT! Kanske smart att träna Ceasar så länge han är ensam, för jag tror stenhårt på att rädsla smittar mellan individer! (ser ju t ex mina alpackaprinsar, som direkt reagerar på när någon av de andra reagerar, innan de själva sett det läskiga t o m)

Tråkigt att det blev så snett med Oscarsarna (?) men det kanske går att reparera med tiden...? Jag är full av beundran för ditt tålamod för övrigt!

http://alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

13 februari 2012 15:13

Caesar verkar inte ha något problem med stickan alls. Börjar ge honom mat med den nu.

Ja det är nog så...

tack är man tokig så... ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Supertränaren slår till igen – NOT!   Det var ett tag sedan jag tränade något speciellt med fiskarna. Jag har bara underhållsgrejat lite sådär halvhjärtat. I dag hade vi dock besök och då blev det lite visning av lite gammalt. Gustav fi...

  Det är ett tag sedan jag skrev. Det är perfekt med fiskar då man är sjuk. De kräver ingen borstning, det kräver inte att man bylsar på sig ytterkläder och ändå blir man lite mentalt stimulerad :-).   Sedan sist har Danny lärt sig simma limb...

  Märks det att jag är hemma och är sjuk?!?? ;-) Så mycket bloggande har jag inte gjort på länge. Jag har t.o.m. spelat in en liten snutt när jag tränar slalom med Danny II. Den är inte perfekt på något sätt - och jag har lite problem med att vis...

    Håller på att filma Dannys slalom-simmande. Hade en film som blev väldigt bra. Bra men inte perfekt. Han går ofta in fint i portarna men kan missa en emellan. Denna var bra. Filmade dock om någon gång efter och lyckades på något outgrundligt ...

  Så igår var det dags igen. GT var här och skulle kolla på spektaklet. Journalisten och fotografen jobbade sent skift för när de kom var det kväll och hade mörknat. Det innebar att det problemet TTELA hade med att ljus sken in och speglades - det ...