Gustav verkar ha klarat katt-traumat bra. Jag har kört några pass och han har blivit okey med mig igen. Skönt! Vi håller på med rena repetitioner av backa och snurra. Fortfarande försöker jag hitta "ligga på sidan" får se om jag lyckas. Parallellt tänkte jag börja med att han ska putta på en boll. Jag lade en liten boll på ytan. Oj vad konstigt det var. Då simmande han minsann på sidan och blegade på den. Kom på att jag kanske skulle börja med att han får targeta den från utsidan så jag inte begår samma misstag som med mina andra O:n.

Inläggets titel syftar på att jag som vanligt bundit lite ris åt egen rygg. Det har varit så kul att lära in nytt, så jag har inte underhållit det gamla som jag borde. Grejen är den att man har ett begränsat antal repetitioner på sig innan de blir mätta/tröttnar. De chanserna vill jag inte "slösa" på gamla beteenden utan vill hela tiden sträva vidare. Jag har kört lite slalom med Danny det sista och det har gått framåt. I går dock fick jag ett bakslag. Då gick det bakåt. Han stannade till ibland. Var "ointresserad", Följde inte target, utan plockade från gruset istället.

Grunnade lite på vad det berodde på  och  - ja så klart. Jag har hela tiden gjort det svårare. Höjt kriterier. Krävt mer. Haft för låg frekvens.

Okidoki fru Ryrvik. Skärpning och rättning i leden. I o m det så vigde jag sista passen i går till att bara gå till target och samma ett pyttepass i morse. 

Ska köra ett pass ring nu. Återkommer strax...

Okey. Tempot har helt klart gått ned. :-(. Han stannar. Tuggar. Ser avstängd ut. Gör sedan ett "ryck" och jobbar. Sedan stannar han av igen. Endera är han sjuk eller så är det som jag skriver ovan. J-la skit. Förut var han så på att jag knappt hann ladda om och han var och tuggade på inredningen emellanåt. Nu är han helt annorlunda.

Hmmm kanske är han sjuk. Det gick lite väl fort från gott tempo till... tja inget tempo alls :-(.

Suck. Framtiden får utvisa det. Får testa om en stund igen.