Experimenterar fortfarande. Jag började att använda en laserpekare som betingad förstärkare, men det blev inte så bra. Efter ett antal "blinkningar" så blev fiskarna skyggare. Testade först på Oscar  II och sedan på Karl-Oscar, och det blev lika.

I förrgår skippade jag det och testade att bara "kasta ned" belöning när de närmade sig targeten - en grön barnkratta. Den blev de också lite rädd för. Inte Karl-Oscar och Lars-Oscar, men Oscar II främst. Suck!

Sedan har jag testat med att stoppa ned händer. Det är inget som helst problem. De kommer de glatt fram till och biter i :-). Är väl kött fniss. Speciellt OscarII. Han riktigt "hugger tag" och sliter i fingrarna. Undrar hur bra det eg. är när de kan bli upp till 40-45 cm stora. Hua.

K-O och L-O tar dock vackert och väluppfostrat. Fniss.

Ett av de största svårigheterna är att jag har tre fiskar tillsammans. Så mycket lättare det skulle vara med en och en. Men samtidigt så är de så sociala så det varken vore etiskt schysst, vilket i sin tur också skulle slå tillbaka på träningen.

Hur gå vidare? Så här tänker jag nu. Jag tror jag bara trälar på en vecka eller så på det sätt jag nu har börjat. Ingen betingad förstärkare i form av laserpekare i alla fall. Kanske ficklampa eller bara - bryta ytspänningen. Får lura på det. Men att bara traggla på och få association träning=karamell. Den har de redan till viss del. MATTE = mat men ännu mer. Så utkristalliserar saker och ting sig säkert.

Så små de var i september!  Ynkliga :-)